Bollywood

Jag var på träning nyss, bollywooddans. Låter ju jättekul eller hur? Det var det inte kan jag säga. Jag var uttråkad efter fem minuter och sen blev det bara värre.

Gick hem med Thåström darling i mina öron och trots att jag var trött, ville hem och frös så blev det som om jag inte hade bråttom hem. Ville bara höra mer.

Kroppen...

Fick en kommentar av personen som driver bloggen : http://bodypalace.blogspot.com/. Där pratas det om ideal, och att man ska må bra i sin kropp.

En jätteviktig blogg som gör en massa nytta! Det finns alldeles för många med komplex och som mår dåligt.

Minnenas hjärna...

Min hjärna jobbar på övertid för att ge mig alla minnen som jag förtränger.

Det finns tunnelbanestationer som betyder mycket mer än dom borde. Det finns delar av staden jag vägrar röra mig.

Hela tiden dyker saker upp. Som jag har glömt.

Idag gick jag förbi platsen där jag blev dumpad av en kille som jag var vansinnigt kär i. Helt borta av kärlek var jag. Men han ville inte ha mig. Aja, dåligt minne.

Alla sorgers bot...

Vet ni en sak som är vardagslyx?

Att gå upp lite tidigare och göra god frukost och tända ljus och äta i lugn och ro.

Det mina vänner är egentid.


All work and no play...

Har arbetstränat idag. Gick bra, tiden gick fort.

Fick ett sms från Honom dör han bröt kontakten med mig. Jag har ju redan gjort det men utan att säga det.

Jag åkte över västerbron idag. Måste våga gå av någon dag och göra slut med ångesten.

Nån gång när jag orkar.


Håll käften din hora!

Jag rycker till, som om det var riktat till mig. Hjärtat stannar och jag andas ytligt och fort. Gör mig liten.

Jag har hört dom orden förut, i skarpt läge. Fara!

Jag hatar mitt förflutna.

Skrivtorka...

Jag har inget att skriva, trots att jag har så mycket att berätta. Men hur mycket vågar man dela med sig till ett gäng främlingar? Eller är ni vänner? Jag har ingen aning.

Mitt hjärta värker idag, tror att det är trasigt för alltid.

Jag röker för mycket,gråter för mycket,medicinerar för mycket.

Gamla vänner...

Pratade med en gammal vän idag, berättade lite om vad som hänt och fick som av alla ett fantastiskt pep talk och ett nummer.

Jag vet att jag inte kommer ringa, men jag uppskattar gesten.

Hur?

Hur hamnade jag här? I ett ensamvakum. I en lägenhet på 18 kvadrat.

Mitt hjärta går sönder av min egen ensamhet.

Tänker så mycket på vad jag kunnat få om jag inte varit så förbannat rädd hela tiden.

Eller om jag hade kunnat säga förlåt, och förlåta.


Jag vill...

Jag tänker och känner för mycket tror jag. Och jag vill ha så mycket.

Jag måste börja nöja mig mer känner jag.


En kram barasådär...

Igår var jag på födelsedagskalas. Som när man var liten. Hade mina finaste örhhängen som jag fått från Pascale.

Hade verkligen jättekul och kom hem ganska sent inatt.

Idag fic´k jag en kram, barasådär. En person kom förbi bara för att ge mig en.


Åren går in i varandra...

Dom sista dagarna har jag tänkt mycket på dom jag lämnat kvar i det förflutna. Människor jag har valt bort, och dom som valt bort mig.

Vissa saknar jag, andra tänker jag på med glädje, vissa väcker ilska. Det enda dom har gemensamt är att dom tillhör en annan tid.

Avslut...


Som om man haft nåt djupare...

Jag saknar närhet, att ligga i sängen med den man tycker om och inte göra någonting. Att vakna upp i trygghet och att somna i trygghet.

Allt jag har är avslutade relationer och vänskaper. Mitt känsloliv ligger i spillror.

Random...

En av dom skaer jag avskyr mest är när främlingar börjar prata med mig på random ställen. Inte för att jag är en misantrop utan enkelt sagt för att mina sociala färdigheter inte sträcker sig så långt.

Jag avskyr även när människor jag är med börjar prata med främlingar, vet inte hur jag ska bete mig i dom situationerna heller.

Det värsta är att det ändå händer mig väldigt ofta, jag känner inte alls att sthlm är en stad där man inte pratar med främlingar. Jag pratar mer med främmande människor än med mina vänner.


Mötet...

Igår var mötet jag haft ont i magen av i flera veckor. Förväntansångest är värst.

Jag bröt såklart ihop, speciellt då min psykiater pratade om hur det blev såhär och hur skör jag är.

Även om jag vet att jag är skör så känns det så fruktansvärt att andra vet om det oxå.

Efteråt satt jag på en bänk i solen och rökte, kände mig som en skolungdom igen.


Godmorgon världen...

Somnade vid tre inatt och vaknade vid sju. Alldeles för lite sömn men så är det, ska upp vid nio så det är ingen ide att gå och lägga sig igen.

Det är iskallt i lägenheten och min näsa och händer är som små isbitar.

Godmorgon!

Våren och insomnia...

Min allkrydda vill ha ett inlägg om våren,hästar,kvinnoideal och att vara vaken på natten. Vet inte riktigt var jag ska börja.

Även om det är snö ute så närmar sig våren, januari är slut imorgon. Sen är det bara februari kvar och sen kommer våren smygande. Känns så himla bra, jag överlevde vintern. Visst jag var sjuk och satt inlåst en stor del. Men jag har kommit ut i världen, lever,dejtar,träffar kompisar.

Så hästarna, jag gillar hästar, dom är vackra. Det var väl ungefär det som jag kom på.

Kvinnoideal. Det är krångligt att vara kvinna idag. man vet inte riktigt vad som gäller, dom flesta killarna påstår sig gilla tjejer med kurvor. Men vad fan är kurvor egentligen? Var går gränsen? Och vad är det som är fel med smalhet? En sak jag gillar är att fler tjejer lyfter vikter på gymmet. Och fitnessguru.se har gjort ett linne med texten: "Strong is the new skinny". Bra där!

Att vara vaken på natten då? Jo jag har en hel del erfarenhet av det. Ska egentligen sova nu men mina ögon vägrar stängas. Men nu stänger jag av allt och försöker. Ska upp tidigt imorgon.

Sådär min lilla ponny.

Blå natt...

Hade så sjukt svårt att sova igår. Är nervös i kroppen. Har varit det i flera dagar.

Det har nog med mötet imorgon att göra. Jag vet inte vad jag vill, vet inte ens om jag bryr mig.

Vill börja jobba igen, men är rädd för att krascha igen. Är fortfarande så förbannat ledsen. Och trött, trött hela jävla tiden.


Tjejig....

Jag skulle vilja vara tjejen som kan vara glad och spontan igen, tjejen som på två sekunder kan bestämma sig för något och göra det.

Nu är jag bara nere och tråkig, hemmakatt och allt måste planeras.

Imorgon har jag eventuellt en dejt. Kanske, om jag inte ångrar mig.


Syrien..

Mer än 6000 döda på mindre än ett år, siffran närmar sig 7000. Här i Sverige verkar ingen bry sig. Dom flesta jag pratar med vet inte ens vad som händer.

Jag är ledsen i själen över att människor kan låta bli att bry sig. Hur dom kan bläddra igenom tidningen och sen släppa det.

Har vi blivit så kalla att vi kan tysta se på när en massaker sker? Det är dessutom inte bara syrien. Den arabiska våren är snart på väg in på år två. Ska vi låta det ske?

Om du kan göra något, gör det. Om det så bara är att läsa på och upplysa din omgivning. Skriv till utrikesministern för att få honom att inse att tyst demokrati inte funkar på syriens regim, följ @SyrienNyheter på twitter.

Gör nånting.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0