Dikt...


Fucking lonely...

Känner mig riktigt ensam idag...


Aldrig mer ung...

Psykologen pratade om inläggning och jag blev helt kall.

Jag vill aldrig mer dit. Varken till henne eller sjukhuset.

En person sa till mig igår att jag är så fucked up att jag alltid kommer vara ensam.

Kanske har han rätt, telefonen har varit tyst i 24 h.


Dålig dag...

Eller rättare sagt en dålig vecka. Jag orkar inte.

Idag ska jag till psykologen, kanske är precis vad jag behöver. Problemet är att jag inte vill vara helt ärlig. För sist jag var det blev jag inlåst i två månader.

Livet...

Jag älskar livet, men hatar att leva.


Förortsblues..

Spenderar den här dagen i min lägenhet i förorten.

Rökandes och tittandes på true blood.


Hänger i handen bror...

Är på väg till #2. Min fina vän som gör alla problem lite mindre.

En vän som är lugn i alla situationer, som har din rygg och som alltid finns där.

En sån vän som jag önskar alla hade.


Men bara om du väntar...

En gång väntade jag vid ett gatuhörn på en vän. En vän som aldrig kom.

Har aldrig känt mig så obetydlig, så oviktig.


Things can change...

Han svarar enstavigt, han hör inte av sig.

Han har förändrats och jag förstår inte varför.


Jag önskar att jag fick glömma...

Jag vill glömma mitt förflutna. Vill bygga om, göra nytt, leva igen.

Jag orkar inte minnas, det gör för ont.


Jag minns...

Helt plötsligt minns jag honom så tydligt. Hur han alltid försvarade mig inför andra. Alltid, utan tvekan på min sida.
Hur han kom ut ur duschen i en för liten handduk bara för att visa upp sig lite.

Att han alltid var antingen oengagerad eller väldigt passionerad inför allt. Aldrig någon gråzon.

Det faktum att han var så påläst på saker han brydde sig om, och knappt kunnig i allt annat.

Att han fick tiden att stå stilla i hans lägenhet, det var en ständig orgie i ciggaretter, alkohol och engagerade samtal.
Jag saknar honom inte, men jag saknar vissa av sakerna som är han.

Tonen i hans röst..

Hans ton har ändrats, nu handlar allt om hans njutning.

Han var så vacker..

Han var så vacker när han var glad. Ingen glänste och lyste upp hela världen.

Han var så vacker när han var upprörd, hade kunnat övertyga en hel värld om att han hade rätt.

Han var så vacker när han var arg. Som en mäktig Gud tornade han över skälet till hans ilska.

Han var så vacker när han bad mig gå.


Hemligheter...

Jag har så många hemligheter, både mina egna och andras.

Dom ger mig ont i magen. Så vad gör man?


Syrien...

Ca 8000 döda, små barn,kvinnor och män. Svenska diplomater är kvar i Syrien, medans folket mördas. Syriens ambassadör är kvar i Sverige, medans barn dör.

Elen är avstängd i Homs, samtidigt som bomber faller. Det är ett krig som pågår. Ett krig där den enda stridande sidan är försvarslösa och oskyldiga.

Livet i Sverige fortsätter med klagande på väder och semelätande.

Tomt huvud...

Jag kan inte fokusera idag. Tänker en massa men tankarna fastnar inte.

Jag är ledsen på nåt vis och vill vara ifred, samtidigt som jag vill att telefonen ska ringa.

Bloglovin

Följ min blogg med Bloglovin

Fly away...



Behöver en semester...

Det är alldeles för sent nu..

Mitt x smsade imorse. Han ville ses, jag sa nej. Berättade att jag träffat någon annan. Det gjorde ont, men jag har gått vidare. Saknar honom inte längre, känner bara en diffus irritation.


Crushing..

Trots att vi inte pratat på flera timmar så smsar han Godnatt.

Åh var stilla mitt hjärta.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0