Mina dagar...

Jag försöker så mycket, men varje gång jag vaknar tänker jag samma sak, åhnej ännu en dag att leva.

Jag mår på låtsats bra me mina vänner så jag försöker träffa dom så mycket det bara går. Men det är tungt, och jobbigt och svart och misär.

Jag pratade med en av tjejerna jag låg inne med förut och hon mår oxå dåligt . Jag hatar att jag lämnar stockholm när hon behöver mig som mest.

Det regnar ute, det gör mig ingenting, ingenting spelar egentligen någon roll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0