Ensam..
Sitter i ett fönster på söder och röker, känner mig ensamare nu än jag någonsin kan minnas. Jag vet att det finns människor att ringa, men varje gång jag är på väg att göra det så skräms jag bort av behovet.
Jag har alrdig varit beroende av någon, eller behövt någon annan. Jag har klarat mig igenom allt på egen hand. Jag har kanske inte haft nåt val men jag har klarat mig ändå. Har alltid varit nöjd med en bok och lite musik.
Nu helt plötsligt störs jag av telefonens tystnad, varje nej eller avbokad plan gör ont. Hur gick det till? Hur gick jag från en självständig själ till en person vars självförtroende avgörs av hur många som uppmärksammar henne?
Jag har haft det livet, när jag inte kunde gå på någon gata utan att träffa folk jag kände, när varje klubb vaktades av en vän, varje drink var rabaterad eller gratis. Jag valde bort det livet, jag raderade alla dom människorna ur mitt liv.
Var det ett misstag?
Jag har alrdig varit beroende av någon, eller behövt någon annan. Jag har klarat mig igenom allt på egen hand. Jag har kanske inte haft nåt val men jag har klarat mig ändå. Har alltid varit nöjd med en bok och lite musik.
Nu helt plötsligt störs jag av telefonens tystnad, varje nej eller avbokad plan gör ont. Hur gick det till? Hur gick jag från en självständig själ till en person vars självförtroende avgörs av hur många som uppmärksammar henne?
Jag har haft det livet, när jag inte kunde gå på någon gata utan att träffa folk jag kände, när varje klubb vaktades av en vän, varje drink var rabaterad eller gratis. Jag valde bort det livet, jag raderade alla dom människorna ur mitt liv.
Var det ett misstag?
Kommentarer
Trackback
