zhenaniganz

Idag är det mini släktträff, är på väg med pappa till min kusin. Min moster är oxå där så det ska bli kul.

Det enda som är jobbigt idag är att jag mår så himla illa. Men men det är bara att bita ihop.

Sitter och tittar på när fina H jobbar i min lägenhet.

Han gör det fint här.och jag är honom evigt tacksam.

Idag hoppas jag på besök från min syriska "familj", har inte sett dom på så himla länge och en av dom är här på besök från Nigeria där han jobbar. Vill ju veta hur dom mår, få se dom och få nyheter om deras släktingar i syrien.

Men dom kommer inte förrens klockan fem, så jag måste hålla ihop i en massa timmar.

Har det så rörigt i huvudet att jag inte orkar med nånting. Vill bara sova.

Nu är pappa här för att prata med psykologen.

Nu vill jag att den här mardrömmen ska ta slut! Jag vill åka hem och börja leva. I början på nästa vecka hoppas jag. Bara dom inte ångrar sig.

Jag orkar verkligen inte må såhär, inte mer nu. Är så himla himla trött, vill bara sova. Istället sitter jag i rökrummet och röker alldeles för många cigaretter.

Jag funderar lite över den här bloggen. Ska jag ha den kvar? Ska jag bli mer specifik? Ska jag berätta om mitt liv?

Min diagnos? Mina tankar kring den?

Har haft jättemycket ångest idag, har sovit bort det mesta av dagen för att slippa. Det enda jag får här inne mot ångest är oxascand som är helt värdelös.

Jag är arg idag också, har inte velat prata med någon. Jag vill bara vara ifred.

Finns många saker jag avskyr, men en sak jag hatar är när människor inte hör av sig för att ställa in. Som idag, då skulle en kompis komma förbi. Jag messade henne vid tolv, inget svar.
Ringde vid halv två, inget svar.

Ett sms nu om nån urspårad fest och poliser mm. Jag sa upp vänskapen.
Jag har varit med om en massa skit i mitt liv. Ändå har jag alltid lyckats höra av mig till mina nära. Alltid lyckats avvika saker i tid.

Akut sjukdom eller familjekriser är seriöst dom ända två ursäkter som är acceptabla.

Har väntat hela dagen på ett sms eller samtal som aldrig kom. Jag vänjer mig för fort vid honom, det blir så svårt att släppa taget.

Jag och min far har städat ut förrådet idag. Blev tre fulla sopsäckar och en flyttkartong som fick åka till tippen.

Och i lägenheten börjar det oxå bli fint. Mosaiken i köket är nästan klart.