En liten önskan...

Jag önskar att jag kunde få möta någon i ren acceptans, utan dömmanden.

Nån som såg allt mitt känslomässiga bagage som en tillgång istället för ett hinder.

En person med ett vackert leende och en varm famn bara för mig. Någon som är lojal nog att försvara alla mina konstigheter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0