Dear me..
Jag funderar på att skriva ett själv. Men vad skriver man till en så trasig tonåring som mig själv?
När jag var 16 år var jag så långt nere i en destruktiv spiral som omgivningen trodde att man kunde komma, men jag gick längre ändå.
Jag har bara en vän kvar från den tiden, dom andra skrämde jag iväg på ett eller annat sätt.
Ska fundera ut vad man ska skriva under tiden jag är på gymmet.
Vad jag menade i mitt blogginlägg är att man väljer själv om man knarkar eller inte. Rätt lätt att man får panikångest, psykoser med mera om man väljer att snorta kokain + dricka m.m. Lite hönan och ägget?
Men inte f*n mår man psykiskt bra som hög/tankad varannan dag i veckan? Då skapar man ännu värre tillstånd för sig själv, något man brukar inse INTE hjälper, typ när man är tonåring.
Självklart väljer man själv och självklart måt man inte bra av att leva så.
Men om man har en ångest inom sig så är det väldigt lätt att börja med alkohol eller droger för att döva den. För i början så funkar det. Sen hamnar man i en nedåtgående spiral som är otroligt svår att ta sig ur.
Om det vore så enkelt att det hade med mogenhet att göra så skulle jag vilja höra din förklaring till att väldigt få alkolister är under 18?
