Mommy dearest...

Är hos mamma och vilar. Fast egentligen är det bara flykt undan honom.

Han sa att han aldrig skulle släppa mig, att han ville vara min. Men när det verkligen gällde kunde han inte släppa mig fort nog.

Fan vad ont det gör att ge upp någon man vill vara med. Grät på vägen ner men sen dess har ögonen varit torra.

Bara magen som gör volter så fort telefonen låter.

Fanfanfan....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0